Golvbrunn

Vad som gäller

Tre skäl gör att brunnen ska bytas, inte bara åldern

Åldersregeln är den som nämns oftast, men den är bara ett av tre villkor. Branschreglerna Säker Vatteninstallation anger att en golvbrunn ska bytas ut vid renovering om den är tillverkad före 1990, eller är skadad, eller är felaktigt monterad i bjälklaget. En brunn från 2005 som sitter löst i ett träbjälklag ska alltså bytas, trots att årtalet är gott.

• Tillverkad före 1990. GVK anger att brunnen alltid ska bytas. Regeln skärptes i utgåvan Säkra Våtrum april 2008. Fram till utgåvan mars 2006 beskrev GVK tvärtom hur en plastmatta kunde monteras fackmässigt i en brunn från före 1990, förutsatt att den bland annat hade en separat klämring, vanligen en ställbar sådan. Ett badrum från tidigt 2000-tal kan därför ha en installation som var fackmässig när den gjordes, mot en brunn som i dag ska bytas.
• När regeln tillämpas. GVK anger att 2008 års bytesregel tillämpas exempelvis vid stambyte, vid påkostad renovering eller efter en omfattande vattenskada, och skriver att det ger en viss öppning för undantag vid mindre reparationer med plastmatta. Vid en helrenovering finns däremot inget sådant utrymme.
• Nyare än 1990. Brunnen får behållas, men bara om den är i bra skick och är förankrad så som dagens monteringsanvisning och branschregler kräver. GVK skriver uttryckligen att brunnen ska bytas vid tveksamheter, och det är entreprenören som gör den bedömningen vid förkontrollen, inte du.
• Går åldern inte att fastställa hamnar frågan i samma läge som tveksamheterna ovan. Moderna brunnar är testade enligt SS-EN 1253, och uppgifter om typgodkännande och monteringsanvisning finns i RSK-databasen.

Att brunnen är den känsligaste punkten är inte en åsikt. GVK hänvisar till Vattenskadecentrums undersökning från 2013, där ungefär hälften av läckagen genom tätskiktet satt i anslutningen mot golvbrunnen, och konstaterar att tätskiktsläckage står för omkring en femtedel av alla vattenskador.

Kan brunnen bytas utan att hela badrummet görs om?

Det är den vanligaste frågan om golvbrunnar, och svaret avgörs inte av brunnen utan av tätskiktet runt den. Brunnen sitter fast i tätskiktet med en klämring. Ska brunnen ut måste anslutningen brytas, och då är frågan om just ditt tätskikt går att laga där.

Två saker är värda att veta innan du beställer en delreparation: den ger fler skarvar i tät- och ytskiktet, och den kan ge kulör- eller nyansskillnader mot den befintliga ytan. Efter avslutad delreparation kan du som beställare boka en särskild kontroll hos GVK.

Måtten som avgör var brunnen får sitta

Brunnens läge bestäms tidigt, innan golvet byggs upp, och det är svårt och dyrt att ändra i efterhand. Måtten nedan står i Säker Vattens och GVKs branschregler och är de som en besiktning mäter mot.

Vill du ha stora klinkerplattor i duschen är det här den fråga som avgör. GVKs tumregel är att det inte går att ha stora keramiska plattor i duschplatsen utan att skära dem i mindre delar när rummet har en vanlig rund brunn, eftersom golvet ska luta åt alla håll in mot den. En väggnära brunn, alltså en som sitter närmare än 200 mm från väggen, löser det, men kräver att brunnen är provad och godkänd tillsammans med just det tätskikt som ska användas. Godkännandet är framtaget gemensamt av GVK, Säker Vatteninstallation och Byggkeramikrådet, och det räcker alltså inte att brunnen i sig är en godkänd väggnära brunn.

Hur brunnen ska sitta fast, och varför det skiljer sig mellan bjälklag

En golvbrunn i en duschplats bär både vattnet och den som duschar. Rör brunnen sig i förhållande till underlaget spricker anslutningen mot tätskiktet, och då läcker ett nytt badrum.

• Träbjälklag. En montageplatta eller likvärdig lösning ska användas för att fixera brunnen. GVK pekar särskilt ut träbjälklag: sitter brunnen inte fast ordentligt kan belastning och fuktrörelser leda till läckage i skarven mellan tätskikt och brunn, eller i brunnens röranslutning.
• Betongbjälklag. Brunnen ska fixeras med leverantörens fixtur så att läget inte ändras när golvet gjuts.
• Nivån mot underlaget. När spacklingen är klar ska övergången till brunnen vara jämn. Ett hopp ner till brunnen är inte godkänt. En förhöjningsring får användas för att justera, men GVK vill i första hand se brunnen placerad i rätt nivå från början, och ringen ska vara typgodkänd för just den brunnen. Att blanda fabrikat är inte tillåtet.
• Anslutningen. Tätskiktet skärs med golvbrunnsleverantörens skärmall. Finns en mall är frihandsskärning inte tillåten, och den medföljande klämringen ska monteras enligt anvisningen.

Praktiskt betyder det att du kan be om två saker i offerten: att det framgår hur brunnen ska fixeras i ditt bjälklag, och att brunn och tätskikt kommer från en godkänd kombination. Tätskiktet är momentet hela försäkringsfrågan hänger på.

Lukt och stående vatten: när brunnen är problemet och när den inte är det

Avloppslukt från golvbrunnen är den vanligaste anledningen till att någon börjar undersöka sitt badrum. Ofta är det inte ett fel i konstruktionen.

• Det ska stå vatten i brunnen. Golvbrunnstillverkaren Purus beskriver mekanismen: vattenlåset är en vattenspegel som hindrar luft från avloppsrören att tränga upp i bostaden. Torkar den ut finns inget som stoppar lukten.
• En brunn som används sällan torkar ut. Purus pekar särskilt ut brunnar som stått oanvända under en resa, och brunnar i fritidshus, garage och tvättstugor. Åtgärden är att spola vatten i brunnen så att låset fylls på igen.
• Husmorsknepen är sämre än sitt rykte. Purus avråder från att hälla fett eller olja i brunnen, eftersom det kan orsaka stopp, och från kemikalier, som kan förkorta livslängden på rör och brunn.
• Lukten sitter kvar efter rensning. Då är den uttorkade förklaringen borta och det kan vara en otät anslutning i stället. Det är ett av tecknen som är värt att utreda vidare. Se de sex tecknen att ta på allvar.
• Brunnen måste gå att komma åt. Branschreglerna kräver att brunnen är placerad så att den går att rengöra och så att ett demonterbart vattenlås kan lyftas ur. Bygger du in brunnen under en fast duschlösning tappar du den möjligheten.